En invandrare som vi inte har råd att mista är Tino Sanandaji, som nu har levererat igen. Jag hade kontakt med honom när han pluggade i Chicago, Illinois i USA. Då utbytte vi information om statistik angående Somalierna i Illinois. Nu har han skrivit ett inlägg om ekonomin i Malmö , Botkyrka och Södertälje. Han skriver:
Det nya budskapet från den borgerliga regeringen och dess anhängare är att invandringspolitiken egentligen är en vinstaffär för Sverige! Detta slutsats har Erik Ullenhag och andra landat i trots att det mig veterligen inte existerar några statliga utredningar eller publicerade forskningsartiklar som visat detta.
Motargumentet är att det visserligen finns betydande vinster av invandring, men att dessa vinster inte kan fångas i den ekonomiska statistiken eller de nationalekonomiska modeller som används. Dessa osynliga vinsterna från invandring består av nya idéer, nya företag, mer export, dynamiska effekter och andra så kallade ”spillovers” eller externaliteter.
[..]Ett sätt att undersöka fenomenet är att kolla på kommuner med mest omfattande invandring. Om teorin att invandringen är en vinstaffär stämmer borde rimligtvis de kommunerna i Sverige med mest invandring klarat sig bra ekonomiskt. De osynliga vinster av invandring för infödda som påstås finnas borde i varje fall delvis dyka upp i kommunernas genomsnittliga ekonomiska statistik.
Sveriges tre mest invandrartäta kommuner är Botkyrka, Malmö samt Södertälje. I dessa tre kommuner är utomeuropeiska invandrare minst en femtedel av befolkningen. När analys av olika utfall och invandring görs på kommunal nivå så bör invandrares befolkningsandel vara hygglig hög för att effekter ska synas.
Nedan har jag en graf av dessa tre kommuners skattekraft – skatteunderlag per invånare – revovisat av SCB sedan 1995 jämfört med genomsnittet för Sverige. En kommun som har +5 har 5% större skatteunderlag per invånare än genomsnittet för Sverige.
Södertäljes skattekraft gick från +5 procent år 1995 till -8 procent år 2012.
Botkyrkas skattekraft gick från +1 procent år 1995 till -13 procent år 2012.
Malmös skattekraft gick från -3 procent år 1995 till -15 procent år 2012.
Samma trend kan observeras i genomsnittlig sammanlagd förvärvsinkomst, där SCB redovisar data från 1991-2011.
Läs mer på Tino Sanandajis hemsida
Vi har under sommaren kunnat läsa om problemen som Region Skåne har inom Sjukvården. Som jag ser det är en viktig faktor för detta, utarmningen av skatteunderlaget i Skåne. Jag ser i mitt jobb som politiker i Västra Götalandsregionen hur vi tvingas hyvla lite varje år i budgeten. Får mig att tänka på begreppet ”lean production”. Man försöker förtvivlat upprätthålla en viss nivå av sjukvård med i reala termer mindre resurser. Ändå ligger vi i Västra Götaland väl till i förhållande till riksgenomsnittet vad gäller skattekraft. Även om jag anser att hela Sveriges siffror naturligtvis påverkas av invandringen.
Läs även Tino Sanandajis artikel ”Flykting och anhöriginvandringens ekonomi”
Där finns dessa katastrof-siffrorna:
Andel som förvärvsarbetar:
Svenskfödda: 82%
Flykting- och anhöriginvandrare: 54%
Det går inte att upprätthålla en välfärdsstat med 54% förvärvsintensitet. I Norge har man uppmärksammat dessa siffror flera år i rad.
Läs även Tino Sanandajis artikel om hur media vilseför befolkningen angående innehållet i OECD:s rapport om invandringens kostnader.
Samt till sist hur media återigen vilseleder , denna gången om att svenskar och invandrare är socialbidragstagare i samma utsträckning, när invandrare egentligen tar emot socialbidrag 7 gånger mer än en svensk. Siffran 10 gånger mer finns också. Jag är osäker på vad som skiljer dessa siffror åt. Kan vara så att man inte tar med gruppen nyanlända när man kommer fram till 10 gånger. De nyanlända får sin försörjning från migrationsverket.
Matz D
Ordförande för SD Bohuslän
